fredag 19 mars 2010

Molly-envy. Eller "en vanlig dag på Åhléns"


Uff!
Råkade ut för den svenska missunsamheten häromdagen när jag var på Åhléns för att shoppa upp min rabattkupong.
Vid ett ställ med Grandmas Coat stannar tre damer och följande dialog utspelar sig:

Tjej 1 -”Men kolla, här är en sån där kofta som Katarina har. Nu ska vi kolla vad den kostar!”
Tjej 2 -”Herregud! Har ni sett? Den kostar 2.195 kronor!
Tjej 3 -”Va? Hon har tydligen en heeeelt annan lön än oss”
Tjej 1 -”Ja, det är ju uppenbarligen inte hon som betalar maten hemma.”
Tjej 2 -”Näe, kan ni förstå hur man bara kan köpa en sån här när man har barn hemma.”
Tjej 1 -”Ja, faaan vad egoistiskt. Jag skulle aldrig göra så. Jag köper aldrig någonting till mig själv.”
Tjej 3 -”Jamen liksom även om jag köper något till mig själv så skulle jag aldrig köpa nåt så dyrt. Hon måste ju ha jättehög lön.”
Tjej 2 -”Jamen, hur kan hon ha det? Hon gör ju samma jobb som oss?”
Tjej 1 -”Vi måste kolla upp det. Det känns inte ok att hon köper sådana här kläder.”
Tjej 3 -”Nej, fyfan. Det är så jäkla orättvist.”
Tjej 1 -”Ja, jag handlar faktiskt på H&M och Lindex och det duger gott åt mig. Då får jag mycket mer för samma pengar.”
Tjej 2 -”Kom så gå vi runt och kollar om vi hittar mer av hennes grejer här så vi vet hur mycket de kostar…….”
Sen travar de i väg fortfarande muttrande….

Tjej 1 var dränkt i Peak Performance-plagg. Tjej 2 hade på sig Fjällrävens dunjacka och Hunky Dory-tunika. Tjej 3 kommer jag inte ihåg vad hon hade på sig.

Vad vill jag säga med det? Jag vet inte egentligen. Kanske att jag blir så trött på att man ständigt sätter sig till doms över att man köper Odd Molly. Att man lägger sig i vad andra lägger sina pengar på och vad man väljer att prioritera. Att folk inte kan i stället säga "Åh, vilken fin kofta." Utan i stället nedlåtande säga: -"jaha, har du en ny Odd Molly igen??".
Ääääääh! Ska sluta sura och fokusera på kvällens After Work i stället.

14 kommentarer:

  1. NÄ FY FAN!!!!!!!!!!!!! Vad sur/arg jag blir på sånt här alltså!! Vad fan har de för rätt att döma vem som har råd med vad, fyyyyyyyyyy faaaaaan på ren svenska! Jävla avundsjuka!
    Sa du inget??=)

    Det där känner jag igen, vänner som frågar "Ny molly igen ja, jaha och vad kostade den då??"Men gud är du inte klok?"" Vi skämtar om dig, Odd Filippa kallar vi dig ...."jag skrattar men inombords blir jag faktiskt lite sårad.

    Jag har 3 barn, ska jag inte få ha Mollys? Vi har råd, så varför inte?Barnens prylar får ju alltid före, men det behöver man väl inte ens nämna??
    Ska man verkligen behöva skämmas för det?! Andra köper 3 billiga plagg, jag köper hellre en Molly.
    Jag anser mig även att ha rätten att köpa mig en Molly eller 2 för arvet efter min mamma som dog. Vem fan säger vad jag ska göra med dom pengarna liksom??

    Usch förlåt men FY FAN vad arg jag blir på sånt här...

    SvaraRadera
  2. Så är det! Mitt i prick! Du har alltid så träffsäkra inlägg. Ingen vågar ifrågesätta min klädsel, har alltid varit en udda fågel i alla sammanhang men visst har jag förstått att folk talar bakom ryggen på en (hon tror hon är förmer än andra, slösaktig, alltid uppklädd följt av "fnyss"). Jag bryr mig inte, så länge jag trivs och mår bra så duger det. Komplimanger får jag sällan av kollegor eller bekanta, oavsett klädsel....därför har det kännts så skönt med bloggen. Ett ställe där jag får leva ut min passion och få lite feedback från ansdra likasinnade.
    Ha nu en riktigt skön fredag.
    KRAM VÄNNEN!

    SvaraRadera
  3. Helt otroligt! Egentligen borde man kanske säga "drabbar ingen fattig" med glimten i ögat...! KRAM!

    SvaraRadera
  4. Den svenska missunnsamheten har ännu en gång visat sitt fula tryne.

    Varför kan inte var och en bestämma vad man vill lägga sina pengar på?
    Varför är det "fulare" att lägga sina pengar på kläder och sitt vardagliga välmående än på golf, en fin bil, en semesterresa?

    Jag förstår det bara inte.

    Kram

    SvaraRadera
  5. Åh vilka trista missunnsamma människor det finns! Det är väl ett fritt land?

    kram

    SvaraRadera
  6. Känner så väl igen det du skriver... Visst, jag är lycklig över att kunna handla det jag vill men självklart får jag prioritera bort andra saker och jag kan aldrig köpa ALLT. Som tur är känner väldigt få till OM på mitt jobb så de tror nog jag har en 300-kroners blus på mig :-)

    Ha nu en riktigt trevlig AW!!

    KRAM

    SvaraRadera
  7. Det är nåt med just Odd Molly som väcker det där har jag märkt. Som du säger kan folk komma i Peak, Boomerang och så vidare men inte ett ljud. Jo, i bästa fall heter det att personen "har så bra smak".
    Det är så trist men vete katten hur det ska kommas åt.

    Du, svart sjal föreställande ett linne mystiskt inlindad runt kroppen......*snurrar i huvet* Va?

    Knasbubbla där! ;-) KRAM o ha det gott - glöm inte Så ska det låta kl 20

    SvaraRadera
  8. ja gud vad tröttsamt! Och vad glad jag är att jag inte har den typen av kompisar eller kollegor! (vad jag vet i alla fall) Hur folk orkar va avundsjuka är över mitt förstånd, det tar ju så otroligt mycket mer energi än att va glad för varandras skull!

    Kramar

    SvaraRadera
  9. Man vet inte vad man skall säga. Stackars tjej som har sådana arbetskamrater. Hu!
    Vet inte vad det är med OM som sticker så i ögonen. Andra dyra plagg gör ju inte det.
    Sååå tröttsamt.
    Jag undrar om jag hade kunnat hålla mig från att kommentera dem...... sorgliga människor.
    Ha dig en fin helg och kram på dig!
    Mia

    SvaraRadera
  10. Ja, det där är verkligen bara för sorgligt och trist och man vet knappt vad man ska säga. Odd Molly sticker ut och så är det bara. Jag var på ett möte å jobbets vägnar för några veckor sedan där vi är en mängd kollegor som inte ser varandra dagligen, men ändå minst någon/några ggr i månaden. Jag hade min Lovely Knit i Powder på mig och en tjej som föreläste hade en grå Lovely Knit från en äldre kollektion. Genast började folk kommentera. "Ni har samma kofta haha... en sådan där Odd Molly ju..., ja, det är ju kul att ha en kofta från dem, den måste du vara glad över".

    Jag satt mest som ett frågetecken. Jag har Odd Molly på mig nästan var dag, men det verkar inte som om många känner igen det. Det är mest Lovely Kniten de ser. Under den hade jag min Suiteheart Minidress där lappen stack fram på den, men ingen sa något om det. Hahaaaa..... Kram och det ska bli så kul att ses!

    SvaraRadera
  11. Näää fy faaaan vad missundsamt!! vilka jävla sl*nor! Kan sätta 1000 spänn på att de fjäskar och är trevliga mot den här stackars tjejen och berömmer henne för hennes stackars kofta... Alltså jag har barn, gör det då att jag automatiskt skall sluta unna mig själv saker då? Jag röker inte, dricker inte, festar inte, går inte och fikar stup i kvarten och lagar mat hemma varje dag istf att äta ute så OM jag vill köpa en jävla kofta för 2200 spänn så är det väll ändå min sak eller.. *Morrrr* Förlåt svärorden men blev så jävla förbannad! Fy fabian!

    SvaraRadera
  12. Folk verkar tro att om de är snåla mot sig själva så är de bättre föräldrar :-D Jag är så glad att ingen i princip av mina kollegor har ngn aning om vad mina kläder kostar.

    SvaraRadera
  13. Svenska sladdertackssyndromet kallar jag detta fenomen. De finns tamejf*n överallt. Lismande typer som gärna känner och klämmer på ens kläder och tittar beundrande. Sen så fort man vänder ryggen åt dem börjar de avundssjukt tissla och tassla och det är sällan konstruktivt snack. Spelar ingen roll om det handlar om kläder, pulverdieter eller något annat som sticker ut.

    Jag har en gång för alla bestämt mig för att blankt strunta i den här typen av lägre stående ras och det känns extremt skönt att snoppa av ev. tisseltassel bakom någon annans rygg istället för att jamsa med och tycka som dessa idioter. Det bästa med detta är att man slipper skitsnacket numer för det har de inget för, i alla fall inte om jag är närvarande.

    Ha en fantastisk lördag, om en vecka ses vi igen. KRAM!

    SvaraRadera
  14. Min mun är fortfarande öppen av förvåning. Eller, egentligen borde jag inte vara förvånad, den svenska avundsjukan är ju välkänd. Helt otroligt! Varför ska det vara så svårt att glädjas åt någon annan. och så kan man ju också undra varför just Odd Molly skapar så starka känslor hos vissa.
    Hoppas du har en härlig lördag!
    Kram

    SvaraRadera

Tintin