måndag 19 oktober 2009

Pulverrapport från en frustrerad Pingla


Hur gick det här till?? Hur är det över huvud taget praktiskt möjligt. Under hela förra veckan har jag gått ner 0,5kg. FEM HEKTO!!!

Det är inte själva vikten i sig som stör mig utan att jag inte ens förstår hur det kan gå till. Logiskt sett borde kroppen släppt ifrån sig en massa läbbigt fett när jag fått i mig en fjärdedel av vad en vuxen kvinna ska äta. Men det är bara att inse. Jag har en kropp som inte vill släppa ifrån sig det den väl lyckats grabba åt sig (har stora problem med sköldkörteln). Enligt läkarna är min kropp som gjord för att överleva ett krig eller en stor svält. Men jag tuffar vidare. Det kan ju vara en platå men det är märkligt att den dyker upp så här tidigt i kuren.

Jaaa tjejer - när den stora istiden kommer så kommer det vara jag, isbjörnarna och kackerlackorna som överlever den stora svälten. Brum brum på er.

14 kommentarer:

  1. Men din kropp omformas det kan du glädjas åt!

    Jag är djupt imponerad av din viljestyrka!
    KRAM

    SvaraRadera
  2. Usch vad surt när du kämpar så. Lider verkligen med dig, man vill ju att kilona ska rasa! Men din hårt motarbetande kropp kanske ger med sig i veckan och du känner dig som en vandrande pinne på söndag. Kämpa vidare så ska du se att det lönsar sig i slutändan!

    SvaraRadera
  3. Tråkigt att det inte ger förväntat resultat, men dina bilder har ju ändå visat oss vad du hittills åstadkommit och det är ju klrt märkbart. Jag tycker du är så duktig och kämpar så bra, men hälsan är naturligtvis viktigast. Kram på dig!

    SvaraRadera
  4. Blääääää......vad trist. Men gör som jag. Stressa ihjäl dig. Glöm bort att äta, sov dåligt och res mycket (inkl jetlag) och bli erbjuden en massa äckliga mackor på flygplatser etc som du ändå inte vill ha så försvinner fettet i ett nafs. Till en gräns att du misstas för att vara utmärglad :-D Näe, sskämt åt sido. Lycka till. Kroppen är nog bara i en fas då den tror att du svälter och försöker hålla i allt som går. Snart tappar du allt i ett nafs. Om det är ngn tröst så skulle jag inte överleva varken svält eller krig.

    SvaraRadera
  5. Håååålll uuuut! Sen när du minst anar det kommer det rasa. Det måste det göra tillslut! Och som Bina så klokt säger så omformas du iaf. Syns ju på dina outfitbilder att det hänt grejor!

    Kämpa på din lilla nalle!
    KRAM

    SvaraRadera
  6. Åh det är väl trist då man får sådana där bakslag!! Har du mätt dig? Om inte gör det för man ska inte stirra sig blind på vågen och fast man inte ser resultat på vikten är jag övertygad om att du gör det på måttbandet.
    Kämpa på Pingla, man har sådana här trappsteg från och till hela tiden fast det är trist då man står och stampar.
    Du ser så smal och fin ut på dina bilder och du ser vad fin du var i Pointelle klänningen! Du var fin innan också för det vackra sitter inte utanpå utan inuti och du var vacker både inuti OCH utanpå innan också!!
    Kram Ina

    SvaraRadera
  7. Jag tycker att du ser bra ut på dina outfitbilder oavsett! :) Fast det är ju tråkigt att det ska vara så svårt att gå ner i vikt om man vill det. Men kroppen kanske tror att du svälter och håller hårt i resurserna just nu. Hoppas det går lättare snart! Kram!

    SvaraRadera
  8. Har också provat allt i bantningsväg inkl cambridge. Till slut fick jag nog, och fick Reductil utskrivet. Trots att jag nu står och stampar och får inte får tillbaka motivationen riktigt har jag ändå sedan 10 augusti gått ner nästan 9 kilo! Hade aldrig klarat det utan R, kan helt klart rekomendera dem!!

    SvaraRadera
  9. Men vet du, så var det för mig också. Vissa veckor gick jag ner 3-4 kg och andra som du säger knappast något. Men i längden om du orkar stå ut går du ner.

    Tänk jag gick ner 25 kg på superkort tid (15 veckor) och har inte gått upp ett enda hekto. Utan faktiskt gått ner ytterligare 10 kg sedan dess. Slutsumman är - 35 kg :0)

    Nu väger jag 55 kg till mina 167 cm och ska inte gå ner mer. Det har stabiliserats på min ungdomsvikt.

    Du är stark och om du vill klarar du även detta!!

    ~Ingrid

    SvaraRadera
  10. Åhhh, förstår din frustration så väl!! Nä, kroppen är en konstig manick, men snart lossnar det ska du se!! Hormonerna spökar ju också, när jag har ÄL står jag still eller ökar. Själv trappar jag upp denna veckan, för att äta kombi sedan. Får se om det händer nåt på vågen då.....
    *kram*

    SvaraRadera
  11. Tråkigt att veckans resultat inte blev det du önskat men jag döööör av skratt över dina beskrivningar! Du är bara så störtskön Pingla!
    Kram! :)

    SvaraRadera
  12. Kämpa på! Klart att det kommer att vända! Nästa vecka rasar du nog i vikt igen! Men visst är det trist, man vill ju se resultat hela tiden. Ska själv försöka ta nya tag efter en vecka i pizzans, pastans, vinets och inte minst GLASSENS huvudstad (dvs ska ta nya tag när innehållet i resväskan är uppätet, hmmmm...)

    SvaraRadera
  13. Tack snälla för superpepping! Innerjoin har nog en poäng där angående tiden i månaden. Må det rasa av mig under de närmaste dagarna.

    Hade ju glömt att jag skulle skriva ett "så funkar cambridge-inlägg" så de som inte känner till det tidigare får lite mer insikt i vad jag pysslar med. I'll be back!

    SvaraRadera
  14. Fyfarao, vad det där är frustrerande! Det enda jag kan trösta dig med är att om det nu skulle inträffa en katastrof av något slag så är du inte ensam med kackerlackorna - jag är också en överlevare av stora mått och har ungefär samma erfarenhet som du har, så du och kackerlackorna skulle deffo få sällskap av mig också. Jag tror att om du kör på och går på känsla, struntar i vågen ett tag och bara väger dig typ en gång i månaden så kommer du att bli superglad och nöjd. Kroppen tar sina skutt ibland och det är svårt att pricka in dessa skutt med en vägning. Jag tror på dig! Kramar i massor!

    SvaraRadera

Tintin